Välkommen till Ängavången, den vackra lövblandskogen på vår gård i Glimåkra

Jag heter Lennart Bosrup och är delägare i gården som ägts av min släkt sedan slutet av 1600-talet. Ängavången, ca 15 ha stort, är den del av gården som förr i tiden brukades som äng. Under hundratals år har folket på gården arbetat här med att samla vinterfoder till djuren, hämta brännved till kamin och spis, skördat lindbast till rep och tagit virke till gårdens byggnader eller till försäljning. Samtidigt som ängsbruket var nödvändigt för gårdens försörjning, så skapade man en miljö som har en fenomenal mångfald av blommor, trädslag och djur. Bruk och miljövård samverkade, där bland annat lieslåtter och hamling av träd gav förutsättningar för många arter.

Kärleken till Ängavången har bestått och gått i arv i familjen även sedan ängsbruket upphörde för längesedan. Det har räddat områdets naturvärden från de ytterligheter som härjat inom skogsbruket. På 70-talet menade rådgivarna att här skulle planteras gran, vilket skulle förstört mångfalden för lång tid framåt. Senare var rådet att det skulle bli ett naturreservat. Tyvärr med stor risk att skötseln blir eftersatt, det växer till en tät skog, där varken blåsippor eller ekar trivs.

Ägarskifte

1999 tog vi över släktgården med lika ägande mellan mig, min fru och vår son. Så här ser det ut nu 20 år senare på nationaldagen. Vi kunde inget om skogsbruk på den tiden, men lärde oss snart att skogen i Ängavången måste gallras, annars når inte tillräckligt med ljus marken, blåsippor och andra blommor minskar. Många ekar ingick i gallringarna, de mår inte bra av att stå trångt. Virket såldes med stor besvikelse: Är våra fina ekar inte mer värda än så här!  När så mycket känslor är knutna till Ängavången och ekarna, så tar man lågt pris som en personlig förolämpning. Tankarna på egen förädling av ekarna föddes.

2006 sålde jag de första ekplanken under namnet Ängavången Ekgolv

Sedan dess har jag utvecklat en nära relation med kunderna, steg för steg lärt mig vad kunderna värdesätter, variationen i mönster och struktur, de olika bredderna, långa plank ofta med rejäla kvistar, hantverket där varje planka behandlas idividuellt. Verksamheten har bedrivits på en stadig låg men trivsam nivå, där vi tillverkat golv med goda grannars hjälp i gårdssnickeriet. Säljargumentet är den vackra Göinge-eken och lokal tillverkning. Ängavångens ekar räcker visserligen inte längre men allt virke hämtas lokalt och kunderna kan få veta exakt var golvet har växt.

Skogsbruk enligt ny modell

Med kärleken till Ängavången nedärvd har jag utvecklat en brukningsmetod där god ekonomi främst från de fina ekarna kombineras med maximal naturvård. Precis som i gamla tider med ängsbruket samverkar åter naturvård och inkomst. Det har tagit tid, mycket lärande om skogsbruk, speciellt ekodling kombinerat med praktiska försök, framgångar och misslyckanden. Nu har vi en skogsbruksmodell som fungerar och väcker intresse hos andra skogsägare med en jämn ström av besökare i Ängavången. Läs om vårt skogsbruk på blandskog.se

Här ett foto från en heldag i skogen hösten 2016 med deltagare från Spillkråkan, ett nätverk av kvinliga skogsägare.

Framtid

Kärleken till Ängavången har skapat både en skogsbruksmodell och ett företag. Nu startar vi Ängavången Ekgolv AB, ökar produktionsresurserna och marknadsföringen för att växa till en storlek och lönsamhet där yngre Göingar vill och kan ta över. Jag hoppas och tror att företaget finns kvar och gör fina golv av de nya ekarna när de vuxit färdigt. Det finns många fina unga ekar som nu växer upp överallt i Ängavången och på andra ställen i vår skog. Och de blir fler hela tiden.

Dela:

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.