Kurvorna i diagrammet nedan visar sambandet mellan den omgivande luftens fuktighet och fuktkvoten. Har fuktkvoten varit låg (i diagrammet 4%), så sker återfuktning enligt en annan kurva (den röda i diagrammet). Det kallas ”hysteres-effekten”. Den hjälper till att begränsa variationen i virkets fuktkvot.

På vintern kan luften bli mycket torr inomhus, RH (relativ fuktighet i luften) kan bli så låg som 25-30%  Då är jämnviktsfuktkvoten under 6% och virket kommer att långsamt torka ner till denna nivå. Varje tilja blir då någon procent smalare än då den lades (vid kvot 7-9%) och små springor mellan varje tilja uppstår. Ju bredare plankor desto mer krympning räknat i mm. Det finns flera sätt att motverka torkan: Sänk temperaturen, mera gröna växter, vädra inte in kall luft i onödan. Om det inte hjälper, använd en luftfuktare. Håll RH över 35%, så mår både människor och trägolv mycket bättre.

 

Den fuktigaste inomhusluften har vi på sensommaren och början av hösten innan värmen satts på för vintersäsongen. Då kan RH ligga uppåt 70-80%  Trätiljorna sväller och spänner mot varandra.  Då måste skruv och spånt hålla emot och tvinga kvar golvplankorna på plats. Vår rekommendation är max 65%

 

Fuktkvot 7-9% ligger mitt emellan ytterligheterna och därför bör golvet ha denna fuktkvot då det läggs.

Med hjälp av en noggrann våg, en elektronisk brev- eller hushållsvåg exempelvis, så kan man mäta fuktkvoten i en provbit av virket. Så här gör man: Ta en provbit på ca 200 g och väg den = Startvikt. Torka den sedan på lägsta effekt i en mikrovågsugn. Ta ut den med jämna mellanrumm väg och notera vikten. Se upp så att inte träbiten börjar kola. Dels luktar det i köket och dels blir mätningen fel, eftersom mer än vatten avgår. När vikten inte längre minskar = Torrvikt

Fuktkboten beräknas:  Kvot = (Startvikt – Torrvikt) / Torrvikt.