En krönika om vårt mest värdefulla skogsträd, signerad Lennart Bosrup

Stor och stark

Eken är Skandinaviens största träd. Det kan bli upp till 30 meter högt och med en diameter på över 1 meter. Eken växer i nästan hela Europa. I Sverige växer ek upp till biologiska norrlandsgränsen, ungefär vid GävleI EKO-parken på Norra Djurgården i Stockholm står norra Europas största ekbestånd. Stockholm kallas också för “Eken“, men knappast av denna anledning. Eken symboliserar styrka, dess latinska namn är Quercus robur, där robur betyder styrka. Hinc robur et securitas (Härav styrka och säkerhet). Devisen är den svenska Riksbankens valspråk och trycktes länge på alla våra sedlar.

Bildresultat för sparbanksek

Sparbankseken är ett starkt varumärke. Än så länge…

 

 

 

 

Virket med många användningsområden

Ekvirket är både hårt och står emot röta med en naturlig impregnering av bl.a. garvsyra. Som namnet säger användes det för att garva läder. Man tog bark från ek och även andra trädslag. Tvärtemot våra barrträd så blir ekträet hårdare ju bredare årsringarna är. Inte många ens bland skogsfolk känner till detta. Eken ska alltså för bästa virkeskvalitet växa så fort som möjligt!

Eken har gett namn åt ekan. Virket var det bästa materialet för skeppsbygge. Gustav Vasa lät plantera ekar för framtida behov av fartyg. Han införde kunglig äganderätt till landets ekarden så kallade regalrätten. Det var förbjudet för vanliga människor att hugga ner en ek, för de var reserverade för kungen och hans behov av skeppsbygge. 1830 frisläpptes eken, så att bonden kunde lösa in de träd som stod på hans mark för en mindre summa. För att säkra ekvirke till flottan planterades ekar på stora arealer på Visingsö. Fram till 1860 planterades där sammanlagt 750 hektar. Ekarna vårdades och på 1970-talet meddelade Domänverket regeringen Fälldin att träden var klara för leverans!

Ekfatslagring förfinar smakerna

Genom lagring på ekfat smaksätts både röda och vita viner med toner av vanilj, kaffe och choklad. Tunnan avsöndrar även tanniner till vinet, vilket gör det mera långlivat men också strävare. Fatlagring kan också verka på andra hållet, att dämpa skarpa smaker och göra drycken rundare i smak. För ca. 20 år sedan reste jag en del i jobbet till norra Italien. Av nyfikenhet

Italian GRAPPA Barricade

och artighet skulle man prova deras grappa, en sprit som destillerats från resterna, skal och kärnor från vintillverkning. Ärligt smakar grappan ofta ganska vidrigt, men en gång fick jag smaka en grappa som lagrats på ekfat i 8 år. Den smakade förträffligt, som en god whiskey men med egen karaktär från druvorna.

 

 

 

 

Ek står över modetrender i inredning och design?

Förhoppningsvis är det så som rubriken anger. Körsbär (i skogen kallad fågelbär) och bok har blivit omoderna efter att tidigare varit mycket populära i inredning och möbler. Som skogsägare märker man det i form av kraftigt prisfall på virket. Däremot har priset på fint ekvirke stadigt ökat under lång tid. Medvetna konsumenter har börjat fråga var virket kommer ifrån och troligen därför är priset på svensk ek nu uppe i samma nivå som i Europa i övrigt. I länderna på kontinenten, Tyskland, Frankrike, Polen, med flera har haft en stark efterfrågan från sin möbelindustri på det inhemska virket. I Sverige däremot är det nästan bara Kährs som alltid varit trogen den svenska eken. Många snickerier har föredragit den amerikanska viteken, kanske för att den är lite mjukare och därmed lättare att bearbeta. Viteken, Quecus Alba, är inte samma art som den Europeiska, Quecus Robur. Men säkert är det också så att svensk ek fått dåligt rykte i snickeribranschen på grund av att virkeshandlare har levererat för låg kvalitet. Svensk virkeshandel och skogsbruk är till nära 100% helt inriktad på gran och tall. Kunskapen om ekodling och ekvirke är därför minst sagt begränsad både bland skogsägare och rådgivare.

Odling av ek

Som sagt, kunskapen om ekodling är låg. Svenskt skogsbruk är troligen det mest ensidiga i världen med sin fokus på bara plantageskogsbruk av gran och tall. Stundom känner jag stor frustration över detta, man kunde åtminstone här i Skåne ha lite större variation. Men man ska komma ihåg den historiska orsaken till ensidigheten: Sveriges framgångsrika skogsindustrier som starkt bidragit till Sveriges ekonomi och vårt välstånd. Skogsindustrins behov av stora mängder barr-virke till massafabriker och sågverk har styrt hur vårt skogsbruk bedrivs. Läsning av Gunnar Wetterbergs bok “Träd – En vandring i den svenska skogen” ger många aha-upplevelser om varför saker är som de är.

Det finns två stora ljuspunkter när det gäller kunskapen om ekodling. Den första är Erik Ståål, som under hela sitt verksamma liv forskade (som privatperson och skogsägare) i ämnet. Hans metoder för ekodling kallas Flakulla-modellen efter fastigheten i östra Blekinge, där det drivs vidare av efterföljande generationer, dotter Cecilia och barnbarn Harald. Alltsedan Eriks bok kom ut 1986 har många nya ekodlare inspirerats bland andra undertecknad. Läs mer här.

Den andra ljuspunkten är föreningen Ekfrämjandet, som sedan 1944 arbetat med att sprida kunskap om ek och andra trädslag inom kategorin ädellövträd.

Ekodling är tvärtom mot gran

Men trots detta är den allmäna kunskapen låg. Jag tror att den viktigaste orsaken är att man medvetet eller omedvetet överför och tillämpar sina kunskaper från det dominerande skogsbruket dvs granodling. Men i verkligheten är det i nästan alla stycken “Tvärtom” som gäller. Några exempel: Gran kan och bör växa i tät skog men eken ska stå fritt så att den kan utveckla en stor krona och därmed få en snabb tillväxt. Då blir virket av bästa kvalitet och tiden för trädet att växa färdigt minskar, vilket gynnar skogsägarens ekonomi. En fullvuxen ek behöver 8 meter fri radie kring sin krona. De ekar man utsett till “framtidsstammar” sköter man som individer och de står som sagt glest. Det är gott om plats att gynna naturvården mellan dessa framtidsstammar i form av död ved, gläntor, buskvegetation, evighetsträd och hamlade lövträd. Jag ser denna möjlighet med ekodling, att kombinera lönsamt skogsbruk och naturvård, vara oerhört spännande och något jag försöker sprida intresse kring, läs mer här.

Eken måste få växa länge

Nästa exempel: Gran hugger man ner när diametern på stammen är ca 40 cm. Då är priset som bäst, priset minskar för grövre dimensioner. Om man gör det samma med ek, vilket tyvärr ofta händer, så gör man ett stort misstag. Ekens pris räknat per kubikmeter ökar rejält för diametrar över 40 cm högsta priset får man för diametrar mellan 80 och 90 cm. En riktigt fin ek i den storleken kan vara värd över 25 000 kronor, medan den hälften så grova, 40 cm, bara var värd ca 1 500 kr.

Vi avslutar med en film, där grova fina ekar växer i blandning med gran, en bra kombination och den finns i en del av Ängavången.

 

Dela:

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.